Morgon igen, jahopp. Upp o hoppa. nja de brukar inte va så att ja hoppar ur sängen men idag blev de nästan så när ja upptäckte att ja vaknat m mens:-o nej nej inte fläcka ner sängen, så ja jag for upp hahah. såg nog kul ut för de blev lite stopp sen.

Sen for ja tydligen så fort upp att ja behövde lägga mig igen efter toabesök. INTE smart gjort då barnen faktiskt ska väckas o komma upp...

Upp kom de, upp kom jag o upp eller fram kom även min huvudvärk.

Släppte av barnen så de gick in själva idag.

Softade hemma. Ville ta Ipren, men våga inte för magen. Leta som en tok. Leta efter vetekudden. ja äger 2 o ändå lyckas ja inte hitta när ja behöver dem. Denna gången hitta jag en i bilen, i baksätet.

I sista stund tog jag mig samman o kom in i duschen. Duschade varmt, duschade med massagestråle o duscha med huvudmassage.

Tyckte inte jag hittade de ömmaste punkterna med massagestrålarna o hade inte tid o stå kvar så länge. Försöka skynda ut o på med de kläder som låg närmst typ. Ut i bilen, hej o ivaj till Vc. 2nr före mig, ja de klarar jag... Eller inte när det är gamla människor före, människor som inte har vett att ta upp sitt leg o högkostnadskort innan, nä man måste först In, sätta sig, öppna väskan, rota efter plånbok, rota efter kort, lämna fram .... o så en relativt ny personal i kassan... Min kurator hann o komma förbi o sa att jag skulel komma in när jag anmält. 

Står där i kanten, inte beblanda mig alltför mycke m de sjukor där finns. Känner hur benen börjar vingla. Ska jag sätta mig? klarar jags tå nån minut till? kan jag resa mig ordentligt när jag behöver. Nä ja bestämmer mig för o stå kvar. Strax min tur.

Stapplar trött in till kuratorn o vi pratar. Höll på o somna flera gånger, ögonen är tunga. Ja kämpar. kämpar för o inte somna, kämpar för o sitta upp, kämpar för o få fram rätt saker där o då.

Sitta upp ja, de låter löjligt, men på sistonde så har ja inte orkat sitta så länge utan att lägga mig ner in i mellan o samla kraft. pratade om att min acceptans för sjukdommen o situationen är så mycke bättre nu än då ja börja där. Att ja har en sund inställning o ett sunt sätt att hantera o prata med barnen runt situationen. Att jag har de bästa stöd i min älskade make men även barnen o mamma framförallt, men även från andra släktingar o vänner.

Vårt möte resultera i en paus mellan våra besök. Ska ringa efter smärtrehab eller vid behov

O på tal om stöd o förståelse; Känner väl ibland att många vänner inte tagit till sig läget ( finns absolut de som har) kanske inte heller alltid så lätt o jag vet att jag kan vara delvis anledning till att folk inte förstår allvaret. Att min fasad kommer upp om jag så vill eller ej. Kanske tänker jag själv, nämner ej för kuratorn att jag är inte tillräckligt sjuk, vännerna har inte sett mig i min botten, i min verlighet o då är det svårt o inse hur det är att leva i min kropp, i mina kläder, i min familj, inom våra 4 väggar. Men ja önskar samtidigt inte bli mer sjuk för mer acceptans eller förståelse. Däremot hoppas jag att de fortsätter finnas där OM/NÄR jag blir sämre.

Viktigast är att jag har förståelse från min familj. min svärmor har ju på senaste verkligen tagit det till sig o månar om oss. Har förståelse när vi ber om o få komma på kalasfirande när inte alla andra är där osv.

Kör hem. Hinner fundera på hur jag ska lösa detta med huvudet. Planera medicin. Planera hämtning av barn o fritidsaktiviteter. Inser att ja inte kan ta relpax direkt. Får stå ut. Plåga mig en stund. Vetekudde på axlarna, rumpan i soffan. Distraherar mig med hjälp av dotorn. kl 13. Klockslaget är nått, tabletten slinker ner ihop med 10mg omeprazol.

Sätter mig i bilen kör ner till skolan, sitter där o väntar o väntar. Vart är hon, hur gör jag. Ska jag möta upp på annat vis. Tänk om vi går om varandra. ja orkar inte. snart somnar jag. Tankar som far i huvudet den stunden jag väntar. Så ringer de! Dottern; vart e du mamma??Hon har tittat efter mig på "vårt ställe" där där jag stod, men hon har inte gått ända fram o min bil döljs delvis av en annan bil vilket rört till det. Kör dit där  hon är. hem FORT fort ner i sängen, försök slappna av. Låt john blund komma o föra dig bort. Men smärtan har redan hunnit tillta i bilen, idag gick det på 20-25 minuter mot vanliga 30. Varför??

Ja ja jag somnar tillsist, har satt klockan på 15.30

Vaknar av knackningar på dörren, sonen är hemma, jag har visst somnat till! upp o kissar. oj som man kan kissa av migränmedicin.

Lägger mig ner igen isängen. Försöker se till att dottern faktiskt ätit mellanmål o sen plockar fram sina ridkläder.

Tar mig upp i sitsa stund o klär på mig själv för en kall stund i ridhuset. Undertiden får jag tjata på dottern så att hon också klär sig! o jahopp ridbrallorna har krympt- i midjan:-o där där de verkligen inte fick krympa. hjälp va gör vi nu?? Av med ridbyxorna, på med legging, på med skalbyxor, justera gummiband osv. jisses o där va mina små krafter över o jag är riktigt irriterad på att hon inte tagit in sina kläder o haft koll på dem.

Sitter flåsande, tom i kroppen i bilen. Mannen kör, vi blir sena, men trots det måste vi stanna till o köpa bananer så att min kropp överlever o till dottern som slarvat med mellanmålet trots jag sagt till henne o äta ordentligt....

Borsta borsta o fördelen var valmöjlighet sadel/barbacka o till nästan min förvåning så valde dottern barbacka o vart jättelycklig över att ha fått den lille svarte. Slängde upp henne i ridhuset o sen red hon barbacka som om hon aldrig gjort annat. Ridläraren hade sagt till henne i slutet att de såg ut som om du satt fast. Hon hittade takten att sitta ner i traven o bad om mer trav tom!

Tror allt hon vilel bevisa att hon verkligen älskar sin ridning för oss.

Försökte sätta mig ner lite in i mellan för o se om krampen inte kom. Men fick en annan konstig känsla, nån krampliknande som domnade bort vänsterbenet stundvis.

Hem o käkade middag: tisdags delikatess: falukorv o makaroner. även om jag som förra veckan gjorde min korv i ugnen istället för o steka o hopapde över stuvningen.

Hade inte sånna krampkänningar hemma på kvällen o frös inte in i märgen.

Hem

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När andra skriver årssammanfattningar kör jag en 4månaders summering av september-december 2016. Bloggtakterna har varit som bortblåsta, vilket jag så klart ångrar nu i efterhandL Inte ens min migränkalender har jag fyllt i som jag borde. Jäkligt t...

1december äntligen fick jag till att fastande komma ner till vc o ta B12 o två magsäcksprover. Loppan ett par timmar i skolan. På ridningen fick loppan testa en av fjordingarna. Efteråt va hon HELT slut. Röd i huvudet o matt. Hon o pappa fick gå o ...

1november var ja o snäckan inne på pedodonti för koll av hennes 3:or bl.a Därefter åkte vi på min akupunktur. Bägge kidsen var med för sen susade vi upp till mormor o morfar. Bytte däck på bilen o lappade stenskottet. Donnan något snuvig   2nov...

1oktober besökte vi svärfar med en present o fika inför hans födelsedag. Vi kan inte komma den dagen han fyller.   2oktober pälsade mannen o jag på oss o drog i lite regn in till storstaden o deras folketspark på barnloppis. Men hjälp vad folk ha...

1september skulle son o man samla hönor åt klubben, men se sonen blev i sista stund inkallad på match så mannen fick äran att åka själv;-) Undertiden var ju så klart loppan o jag på världens bästa plats- ridskolan!   5september ringde de i min ...