Vaknade med älskade mannen bredvid mig idag! Underbart! Tyvärr hade jag oxå sällskap av mr huvudvärk så mannen min smorde med iprensalva o lät mig ligag kvar o så fixa han ungarna. Han skulle på kurs idag, därför han ahde liet senare morgon. Tog mig upp först halv8 o då va ungarna nästan klar för o åka till skolan.

Kände för o bara släppa av dem, MEN igår fick vi omvägar veta att vissa var kallade på möte om kaoset i klassen o andra verka inte kallats. Så jag gick o presentera mig för en av sonens nya fröknar o kolla läget. Det stämde att vissa skulle inte kallas. I detta läge är ja grymt nöjd med att vara en av dem som inte kallats... Utan o säga för mycket ,....

Behövde tanka o hela vägen ner hade jag en härlig känsla i kroppen över att slippa detta möte. Inom på ica för nya favvodrinkinköp o lite fransbröd, ja menar ombyte förnöjjer;-) hahah fransbröd eller rostebröd liksom;-)

Åkte hem o svepte min nyponsoppa o några mackor. slösurfa, o koppla upp radion via datorn. hahah vilken smidig sak, varför har ja inte gjort detta förr. ja alltså ja behöver ju ofta tyst o runt omkring mig, emn lite radio är ganska harmlöst in i mellan. Sen kolla ja mina standard bloggar;-)

ja sen hux flux va klockan 13:09 HÖG tid o köra o hämta dottern.

Hamna i soffan, öppna all post som kom idag. Kallelse till nytt läkarbesök hos eds läkare som ja fick ringa o omboka klockslaget på. 

Läkarintyget kom igen, hm undra om de e en kopia eller om han ändrat något... måste undersöka de innan ja skickar in de till fk, fick ju en påminnelse från min handläggare på fk igår att han ville ha in det.

Plocka lite här hemma in i mellan. Städerksan ska ju komma imorgon.

Tvslapp ikväll. o nu kommer dottern upp ur sängen 21.26 O vi har missat hennes läs o skrivläxa till imorgon.. ops. så ses imorgon!

Morgon igen, jahopp. Upp o hoppa. nja de brukar inte va så att ja hoppar ur sängen men idag blev de nästan så när ja upptäckte att ja vaknat m mens:-o nej nej inte fläcka ner sängen, så ja jag for upp hahah. såg nog kul ut för de blev lite stopp sen.

Sen for ja tydligen så fort upp att ja behövde lägga mig igen efter toabesök. INTE smart gjort då barnen faktiskt ska väckas o komma upp...

Upp kom de, upp kom jag o upp eller fram kom även min huvudvärk.

Släppte av barnen så de gick in själva idag.

Softade hemma. Ville ta Ipren, men våga inte för magen. Leta som en tok. Leta efter vetekudden. ja äger 2 o ändå lyckas ja inte hitta när ja behöver dem. Denna gången hitta jag en i bilen, i baksätet.

I sista stund tog jag mig samman o kom in i duschen. Duschade varmt, duschade med massagestråle o duscha med huvudmassage.

Tyckte inte jag hittade de ömmaste punkterna med massagestrålarna o hade inte tid o stå kvar så länge. Försöka skynda ut o på med de kläder som låg närmst typ. Ut i bilen, hej o ivaj till Vc. 2nr före mig, ja de klarar jag... Eller inte när det är gamla människor före, människor som inte har vett att ta upp sitt leg o högkostnadskort innan, nä man måste först In, sätta sig, öppna väskan, rota efter plånbok, rota efter kort, lämna fram .... o så en relativt ny personal i kassan... Min kurator hann o komma förbi o sa att jag skulel komma in när jag anmält. 

Står där i kanten, inte beblanda mig alltför mycke m de sjukor där finns. Känner hur benen börjar vingla. Ska jag sätta mig? klarar jags tå nån minut till? kan jag resa mig ordentligt när jag behöver. Nä ja bestämmer mig för o stå kvar. Strax min tur.

Stapplar trött in till kuratorn o vi pratar. Höll på o somna flera gånger, ögonen är tunga. Ja kämpar. kämpar för o inte somna, kämpar för o sitta upp, kämpar för o få fram rätt saker där o då.

Sitta upp ja, de låter löjligt, men på sistonde så har ja inte orkat sitta så länge utan att lägga mig ner in i mellan o samla kraft. pratade om att min acceptans för sjukdommen o situationen är så mycke bättre nu än då ja börja där. Att ja har en sund inställning o ett sunt sätt att hantera o prata med barnen runt situationen. Att jag har de bästa stöd i min älskade make men även barnen o mamma framförallt, men även från andra släktingar o vänner.

Vårt möte resultera i en paus mellan våra besök. Ska ringa efter smärtrehab eller vid behov

O på tal om stöd o förståelse; Känner väl ibland att många vänner inte tagit till sig läget ( finns absolut de som har) kanske inte heller alltid så lätt o jag vet att jag kan vara delvis anledning till att folk inte förstår allvaret. Att min fasad kommer upp om jag så vill eller ej. Kanske tänker jag själv, nämner ej för kuratorn att jag är inte tillräckligt sjuk, vännerna har inte sett mig i min botten, i min verlighet o då är det svårt o inse hur det är att leva i min kropp, i mina kläder, i min familj, inom våra 4 väggar. Men ja önskar samtidigt inte bli mer sjuk för mer acceptans eller förståelse. Däremot hoppas jag att de fortsätter finnas där OM/NÄR jag blir sämre.

Viktigast är att jag har förståelse från min familj. min svärmor har ju på senaste verkligen tagit det till sig o månar om oss. Har förståelse när vi ber om o få komma på kalasfirande när inte alla andra är där osv.

Kör hem. Hinner fundera på hur jag ska lösa detta med huvudet. Planera medicin. Planera hämtning av barn o fritidsaktiviteter. Inser att ja inte kan ta relpax direkt. Får stå ut. Plåga mig en stund. Vetekudde på axlarna, rumpan i soffan. Distraherar mig med hjälp av dotorn. kl 13. Klockslaget är nått, tabletten slinker ner ihop med 10mg omeprazol.

Sätter mig i bilen kör ner till skolan, sitter där o väntar o väntar. Vart är hon, hur gör jag. Ska jag möta upp på annat vis. Tänk om vi går om varandra. ja orkar inte. snart somnar jag. Tankar som far i huvudet den stunden jag väntar. Så ringer de! Dottern; vart e du mamma??Hon har tittat efter mig på "vårt ställe" där där jag stod, men hon har inte gått ända fram o min bil döljs delvis av en annan bil vilket rört till det. Kör dit där  hon är. hem FORT fort ner i sängen, försök slappna av. Låt john blund komma o föra dig bort. Men smärtan har redan hunnit tillta i bilen, idag gick det på 20-25 minuter mot vanliga 30. Varför??

Ja ja jag somnar tillsist, har satt klockan på 15.30

Vaknar av knackningar på dörren, sonen är hemma, jag har visst somnat till! upp o kissar. oj som man kan kissa av migränmedicin.

Lägger mig ner igen isängen. Försöker se till att dottern faktiskt ätit mellanmål o sen plockar fram sina ridkläder.

Tar mig upp i sitsa stund o klär på mig själv för en kall stund i ridhuset. Undertiden får jag tjata på dottern så att hon också klär sig! o jahopp ridbrallorna har krympt- i midjan:-o där där de verkligen inte fick krympa. hjälp va gör vi nu?? Av med ridbyxorna, på med legging, på med skalbyxor, justera gummiband osv. jisses o där va mina små krafter över o jag är riktigt irriterad på att hon inte tagit in sina kläder o haft koll på dem.

Sitter flåsande, tom i kroppen i bilen. Mannen kör, vi blir sena, men trots det måste vi stanna till o köpa bananer så att min kropp överlever o till dottern som slarvat med mellanmålet trots jag sagt till henne o äta ordentligt....

Borsta borsta o fördelen var valmöjlighet sadel/barbacka o till nästan min förvåning så valde dottern barbacka o vart jättelycklig över att ha fått den lille svarte. Slängde upp henne i ridhuset o sen red hon barbacka som om hon aldrig gjort annat. Ridläraren hade sagt till henne i slutet att de såg ut som om du satt fast. Hon hittade takten att sitta ner i traven o bad om mer trav tom!

Tror allt hon vilel bevisa att hon verkligen älskar sin ridning för oss.

Försökte sätta mig ner lite in i mellan för o se om krampen inte kom. Men fick en annan konstig känsla, nån krampliknande som domnade bort vänsterbenet stundvis.

Hem o käkade middag: tisdags delikatess: falukorv o makaroner. även om jag som förra veckan gjorde min korv i ugnen istället för o steka o hopapde över stuvningen.

Hade inte sånna krampkänningar hemma på kvällen o frös inte in i märgen.

Hem

Jag o vännen P hade bokat in oss hos osteopaten. tyvärr satte herr blåst stopp för de. Vi fick avboka redan igår så att osteopaten kunde ta in någon annan som bodde närmre.

Ringde o pratatde med donnans sjg o hon skickar en lite större fotåtta o tycker läakren skall konsulteras för hennes fot. Sökte o nådde läakren som skicka ortopedremiss o sen blir de numera losec varannan dag o testa de. funkar inte de, var dag men max 2 mån annars ringa läkaren för konsultation igen.

Soffan o ja va bästisar hela dagen! O på kvällen fråga ja min fine make om han tyclte de va trist. Jo asså när ja e på jobbet bryr ja mig inte, men de vore ju roligt o gjort nåt ihop när jag kommer hem. Men de blir bättre!

Magen var bättre o jag åt min standard med macka o nyposoppa till frukost o kände hunger så lax o pastarester från igår till lunch.

På kvällen lagade maken foliebakad lax med potatis. lite intetsägande utan kryddor, citron eller sås, men de gick ner.

Hunger/magkatarrsug när ja skulle lägga mig så halvsatt i sängen o käka mariekex o kolla svt play o stjärnorna på slottet med Claes månsson.

Slarvat med uppdateringarna så vad jag minns 3 dar bak i tiden, ja de e inte lätt när man har teflonminne som mig.

Men å andra sidan är där inte så jättemycket att minnas från i söndags. 

Jag var slut i rutan o magen skulle jag aldrig nämnt att den va bra dagen innan för nu brännde den igen:-( 

Tog en extra 10 mg omeprazol o bodde sen mer elle rmindre halvsittandes i sängen hela dan typ.

Rinktigt tråkig var jag o vädret va inte mycke bättre. de va ju snö, men de stormade o va isvindar så ingen utomhuslek för barnen tyvärr.

Börjar misstänka mjölk som bov till mitt magproblem. Får ge de en chans senare i veckan o testa. Åt ju en del omelett som va gjord på mjölk dan innan.

Lax o pasta fick bli kvällsmat.