Pass 1)

Kurators info om schemat o socialförsäkringen. Hur de funkar m sjukskrivningen etc.

Presentation av kursarna. Vi är 9 st varv en man o jag är ensam med EDS -så klart! Blandad ålder.

Läkarinfo lite snabbt om smärta o hur man reagerar. Pratade med läkaren efteråt i enrum då ja ville kolla hans ståndpunkt till min diagnos EDS eller om han hålle rfast vid sin kollegas Fibromyalgi diagnos. När han hörde vem som satt min EDS diagnos sa han att han hade största respekten för den läkaren o hade han satt EDS diagnos på mig så har jag EDS *punkt* de höll inte din kollega med om sa jag- nä ja vet men han har slutat nu blev han kommentar!

De tackar vi för! Känner mig mer hemma där!

Med på våra möten kommer vi ha en Läkare som studerar ST delen till allmänmedicinare- TOPPEN! Kunskap om smärta behövs ute på våra vårdcentraler! Detta verkar va en lätt o förstående läkare, sånna behöver vi också fler av!

Pass2)

Arbetsterapeuten pratade om hur man gör saker o vad vi funderar på som mål osv ska skriva en dagbok om vad vi gör under en dag- hur ser en dag ut. För kommande reflektioner.

Sjukgymnasten påbörjade svspänningen nästan direkt. Fy bubblan för o ligga ner på golvet på nåt stumt. Fick vända mig till mage, men de va för sent. De domna ner i benen. BLÄ! Njuter inte av de stunderna som de ser ut nu. Skulle upprepa nån succetion eller va de hette. Min högra arm är tung *6, jag är helt lugn, min högra arm är varm *6, jag är helt lugn.... I prick 10 min. För snabb ner o uppgång ur avkopplingen.

När jag frågade sjg om hur ja kan få in mina vanliga träningsövningar i programmet frågade hon vart ja brukade göra dem annars, hos sjg svarade jag o blev direkt ifrågasatt. VARFÖR tog jag inte ansvar för mina övningar själv? VARFÖR tränade ja hos sjukgymnast fortfarande efter 2år o vad händer när sjg har semester??? 

Jag fullkomligt hatar att bli ifrågasatt när jag har hittat ett system som funkar för mig!!! blä!!

Psykologen pratade om måendet o vi ska skriva ner om hur det ser ut just nu, både med mig, med relationer, arbete, osv.

Detta skall vara med för att bilda mål som vi skall kunna jobba med under intensivfasen. Jag hatar sånt där. Har så svårt för sånt, emn sk agöra mitt bästa.

Upptäckte iallafall idag att jag verkar kommit en bra bit mycke längre än många andra i mitt förhållningssätt o agerande runt smärtan o acceptansen med den- SKÖNT!

Bla sa psykologen : ert liv kommer aldrig bli som innan varpå flertalet började gråta

Själv kännde jag mer för orden hon sa sen:

det är därmed inte sagt att ert liv inte kommer bli bra eller kanske tom bättre än innan!!

Så sant o detta kommer jag bära med mig o tänka på, för jag har ett bra liv! O ska fortsätta ha det med mina premisser o villkor. Visst suger livet som de blev ibland, men samtiidgt som jag mist en hel del har jag oxå fått en del o ja har bästa familje o har det bra med dem. Pga min sjukskrivning får jag massor med tid med barnen o de  e värt massor!

Pass 3

Började med psykologen o de visar sig att jag TOTALT missat en uppgift vi skulle gjort. Vi fick lite tid att fylla i det pappret o resten ska jag fylla i här hemma till nästa gång. Det rör sig om ett underlag till handlingsplanen.

Fortsatte dagen med avspänning med sjukgymnasten o ja fick erkänna att ajg inte lyckats så bra med att få in det i min vardag. Fick lite tips. Låg på mage direkt idag men ändå ont i ryggslutet. Nästa gång ska ja ha en kudde under magen för en svank fick ja tips om. 

Tillbaka o hade arbetsterapeuten o pratade lite om vad vi skrivit i våra dagböcker.

Så va dagen slut. Dagen finka bra trots smärtfeber emn stappla ut till bilen sen.

Pass 4

Så var vi redan där att vi ska ha sista passet i uppstartsfasen.

8,30 var det samling o innan dess hade jag upptäckt att det var avspärrat på en hel del p-platser. Tur jag va ute i god tid! Fick ta sällis m kryckorna upp till rehaben idag.

Var i ett annat rum längre bort idag. I det rummet skall vi ha mer av vår tid sen. Började med att träffa en USKA som jobbar där o hon gav lite allmän information o sen rundvandring. Då var ja glad att kryckorna o jag va vänner idag. Skakiga ben är ingen hit när man ska gå rundvandring.

Därefter hade vi IRP- individuellrehabplan planering. Fick hjälp av sjukgymnasten att få ihop målen. Känns helt okej detta. Ska nog fnula på några mer delmål ev. Tills på måndag elle rom de va tisdag skall vi ha fyllt i ett original. Är nog bäst jag gör det en dag då händerna samarbetar bäst då jag har svårt o skriva läsbart annars. Eller ja sjg sa ju att hon kunde läsa mina kråkfötter... mina kråkfötter som ja knappt själv kan läsa längre ibland...

SEn var dte dags för avspänning o jag sa att jag ville halvsitta o fick då testa ett nytt ställe på nån form av lutande brits med en stor halvcylinderformad kudde på. Oh så skönt de var de första minuterna o sen kändes tryckömheten i både rygg o svank o ja domna lite i benen. Fick röra på mig. Nästa gång ska vi visst lägga nåt mjukare under sa sjg.  Kan nog bli bra! såg nog rolig ut när jag skulle komma av dock, haha nån kombination av en valross o en elefant typ. Får bjuda sina kurskamrater på lite roligheter ju  

Sist av allt så hade vi allmänna frågor med kuratorn. Frågor kring hur det funkar med rahabbiten osv.

Fick en broschyr som vi skall fylla i o ta med på läkarsamtalet som ligger på dag 2 nästa vecka.

De 2 första sidorna var inga problem för mig, bara att kryssa att ja inte gör det. Värre med de andra två som rör motion o mat. Önskar att jag kunde kryssat i bästa rutorna på båda där också, men icke.